Myter om yrkesutbildning

Många tänker att gymnasievalet avgör vad man ska göra resten av livet. Men så är det inte, som tur är. Gymnasievalet är ett val av grundutbildning som du sedan kan bygga vidare på.

Många elever i nian säger att de letar efter tre saker: En skola där man passar in, ett program som har status och ett alternativ som gör att man kan fortsätta att gå i skolan med sina kompisar.

De högskoleförberedande programmen leder i första hand till vidare studier på högskolan – under förutsättning att man har rätt behörighet och tillräckligt goda resultat för att komma in på utbildningarna.

Många föräldrar och elever känner så här: Man måste få ut max av sina betyg från nian, bli nåt, göra karriär och läsa på universitetet.

Vilket yrkesprogram du än väljer har du alltid rätt att inom ramen för programmets 2 500 poäng läsa de kurser som gör att du får grundläggande behörighet till högskolan.

Under de närmaste 5–10 åren kommer det att vara stor efterfrågan på arbetskraft inom nästan samtliga av yrkesprogrammens inriktningar, i alla fall enligt Arbetsförmedlingens årliga rapport om arbetsmarknaden.

Många människor från andra länder arbetar i Sverige med allt från programmering till byggen. Vi har självklart samma möjligheter att jobba utomlands.

Den här fördomen grundas på missuppfattningen att yrkesprogrammen skulle vara kortare, enklare eller inte ha teoretiska kurser. ”Slappa” utbildningar. Men så är det såklart inte. Fråga närmaste elektriker, undersköterska eller bilmekaniker.

Det här är en fördom som bygger på att många värderar lärlingsutbildning lägre, trots att utbildningen egentligen ställer stora krav på att du har engagemang, självständighet och initiativförmåga.